På senare år har jag hört prat om 6 timmars arbetsdag figurera allt mer. Som den typ av arbetsgivare vi är på mitt företag, med helt fria arbetstider och vad jag tycker en öppen attityd till nya modeller så kan jag inte låta bli att tänka till.
Jag ska med handen på hjärtat säga att när jag skriver detta så har jag inte läst på vad det finns för studier och underlag som talar för fria arbetstider. Det ni istället ska få är min högst personliga uppfattning och tanke om 6 timmars arbetsdagar.
Så här resonerar jag: visst låter 6 timmars arbetsdag attraktivt och lyxigt, men – och detta är ett stort MEN – tycker jag det låter rimligt? Nej är mitt svar. Inte just nu i alla fall.
Arbetsgivarens synvinkel
Till att börja med så kan jag uppfatta det en smula stötande med anställda som förespråkar 6 timmars arbetsdag. För vem som helst förstår väl att om man fick valet att kunna jobba mindre men med exakt samma villkor, vem skulle inte ta det? För den som verkligen älskar det hen gör kan man ju bara jobba lite mer de dagar man vill. Annars, 25 % mindre arbetstid – why not?
Men skulle samma person välja att gå ned 25 % i lön för 25 % mer fritid? Då är valet inte lika enkelt. För rent krasst är det vad vi pratar om. Jag kan såklart lista ut att förespråkare av 6-timmars dagen menar att man då kommer jobba både effektivare och få livspusslet att gå ihop bättre, mindre sjukdom, högre välbefinnande och så vidare.
Och tro mig när jag säger det, jag vill verkligen göra allt som går för att bibehålla eller öka produktiviteten och samtidigt få mina medarbetare att må bättre. Däremot skulle det inte finnas susningen av en chans att vi skulle vara ett lika välmående bolag, med tillväxt, trygghet och framför allt en fantastisk kultur och otroligt roliga dagar om vi jobbade 25% mindre. Ärligt talat så skulle det just nu vara tvärt om, det skulle vara rent av destruktivt för bolagets utveckling och trygghet gentemot alla som jobbar här.
Som arbetsgivare har jag ett ansvar. Att värna om allas bästa! Delvis gör jag det genom att tänka på vad som är bäst för företaget. Den som har jobbat på ett företag som går dåligt vet vad jag talar om. Det är inte kul att vakna på morgonen och inte veta om man är en av dem som kommer få lämna bolaget på grund av nedskärningar. Dessutom brukar motgångar och tuffa perioder ha kraftigt negativ inverkan på både ledarskap och kultur. Det är helt enkelt inte kul att jobba med sånna förutsättningar. Det är inte heller kul att vara arbetsgivare och behöva skicka folk i arbetslöshet.
Konkurrensen styr
Så varför är jag då så skeptisk till 6 timmars arbetsdag. Jo helt enkelt för att om inte alla bolag inom samma marknad skulle göra det samtidigt så blir det en stor konkurrensskillnad. Som ett litet tillväxtbolag behöver man fightas på alla plan som går för att lyckas. Detta fortsätter medan man växer och hela tiden gäller det att vara på tå för att vara ett bra bolag. Detta är svårt om man minskar arbetsmängden med så mycket som 25 %, iaf om inte alla andra bolag gör det samtidigt.
Stora bolag då? Här finns kanske styrkan att minska arbetsmängden med 25%? Ärligt talat så är jag inte rätt person att svara på detta eftersom jag inte driver ett bolag med tusentals anställda, men min tro är att stora bolag skulle få svårt att befästa sin position med denna modell. Det är ju som oftast så att stora bolag är trögrörliga och dåliga på att förnyas och skapa innovation. Kommer dessa gynnas av en minskad arbetsmängd eller kommer de få ännu svårare att stå emot konkurrensen från mindre, smartare, snabbare och mer nytänkande bolag?
Från utopi till verklighet
Så jag stänger inte dörren för en kortare arbetsdag. På lång sikt tror jag att det kan bli verklighet men många faktorer kommer att spela in. Först och främst tror jag att det måste ske i mindre steg – 8 timmars arbetsdag kanske blir 7,5 h. Ska jag vara riktigt visionär så kanske det också blir en konsekvens av det vi ser i västvärlden, att människor ersätts av maskiner. För med den utvecklingen så kommer faktiskt fler och fler jobb att försvinna. En fin framtidsbild vore att detta ersätts av att fler personer jobbar kortare timmar och att detta balanserar ut så att konkurrensen bibehålls, bolag blomstrar och arbetslöshetens hålls låg.
Till dess är i alla fall min filosofi att flexibilitet och en ge- och ta-mentalitet, är bättre. På vårt företag har vi helt fria arbetstider och jag ser mer än gärna att man jobbar mer vissa dagar för att jobba mindre andra. Att jobba delvis hemifrån går också bra för oss. Jag har hellre ett bolag som erbjuder den typen av frihet samtidigt som vi medan vi växer kan vara en stark, trygg, generös och stimulerande arbetsgivare. Ett sådant företag kan lättare ge andra fördelaktiga villkor och brukar på alla sätt och vis bidra till en boost i var och ens karriär och personliga utveckling.
Sist en liten tankeställare: om du har tänkt att du skulle vilja ha en 6 timmars arbetsdag, kan det helt enkelt vara så att du inte jobbar med något som är tillräckligt stimulerande och att det är där skon klämmer? Eller kan det vara så att du är dålig på att styra din egen tid? Hur ofta fastnar du till exempel framför “bara ett avsnitt till” vid TV:n? Kanske är det dags att byta en del av den tiden mot något annat för att uppleva att du har mer tid vid sidan av ditt jobb?
